Vissa dagar tycker jag faktiskt att jag får känna mig stolt och glad över vad jag har åstadkommit. Bara det faktumet att jag faktiskt snart klarat av ett läsår på skolan jag började på i höstas, är helt fantastiskt roligt. Jag fick en, för mig, underbar chans och jag tog den och gjorde mitt bästa: skolans rektor erbjöd mig att vara resurs i en fyra men också att vara bildlärare för de båda fyrorna. När jag fick det mejlet förra sensommaren/hösten blev jag så glad att jag nästa tjoade till högt. På riktigt! Nu var det på riktigt och bara det att de trodde på mig och gav mig chansen var i min värld, stort. Jag har jobbat hårt för att varje lektion ska vara vettig, lärorik och rolig. Givetvis följer jag läroplanen. Med egna idéer, bildlärarnätverk på Facebook, bloggar på nätet och min underbara vän och bildlärare Sigga Dis alla tips och råd så har det gått bra. Visst, varje lektion har givetvis inte varit perfekt. Det är det inte för någon. Dessutom jag som ny i lärarrollen efter flera års bortavaro och andra jobbval, har tvivlat flera gånger, men jag fixade det och nu håller jag tummarna att jag även får fortsätta med detta nästa år. Det vore så roligt, nu när även syslöjdsläraren på skolan vill att vi samarbetar. Detta läsår har fått mig att åter tro på mig själv och min egen förmåga. Bara det att fylla en funktion även om det är motigt ibland, så när måndagen kommer känns det ändå ok. Jag är otroligt stolt över mig själv och att jag tackade ja till att göra detta! Däremot är jag en ganska blyg person innerst inne som inte har behov att ta stor plats och jobbar mest med mitt och ber om hjälp när jag behöver. Jag är färgglad och framåt på andra sätt än att behöva höras och synas. Det får mer än gärna andra göra, men det är inte jag. Där är jag ganska prestigelös och gör min grej. Har ett stort behov av att ha egna ansvarsområden och samarbeta med andra. Det ger en bra balans. Dessutom har jag fått mycket hjälp och stöttning av kollegor och det har betytt mycket.

Allt detta kanske låter som självklarheter på en arbetsplats men för mig har det inte alltid varit det av olika anledningar. Därför är jag idag otroligt tacksam för att på min nya arbetsplats ändå är så pass bra, givetvis inte perfekt, det finns inte ingen arbetsplats som är, men här får jag som sagt växa och pröva mina vingar/idéer. Det känns så bra att få ingå i ett sammanhang /arbetslagen men samtidigt inte behöva vara för personlig och nära...om man inte vill...sådana relationer tar tid...och de har jag privat iallafall.

Idag har jag återigen kunnat fortsätta att måla och det flyter på bra, jag låter det ta den tid det tar. Känner mig trygg med motivet idag och det känns som jag är på rätt väg med det också. Det får växa fram av, nästan egen kraft och jag låter mig styras. Helt underbart (även om det låter totalflummigt), så är min skapandeprocess oftast så.

Har vinden vänt och är det kanske min tur nu? (Petter) ;-)

Må gott och sköt om er! CC

Ny målning på gång...närbild, 30 x 40 cm i olja.